Chefen eller ”bristande ledarskap” får ofta skulden för allt som inte är som det ”borde” i en organisation. Så även i arbetsmiljösammanhang. Oavsett problem kan man alltid dra till med att chefen borde:

• vara tydligare
• vara mer närvarande
• ge mer feedback
• motivera sina medarbetare bättre
• prioritera bättre
• lyssna mer
• osv osv

Den sortens påpekande är sällan hjälpsamt för att komma till rätta med problemen. Listan över alla ”borden” är redan jättelång på de flesta chefers egna agendor och mer av samma hjälper inte till. Det bidrar dessutom till orealistiska föreställningar om chefskap och ledarskap och gör medarbetarna till offer för omständigheterna. Inget av det är speciellt sunt eller hälsoskapande.

Det finns andra sätt att prata om organisering, ledning och arbetsmiljö. Sätt som inte skuldbelägger eller ansvarsbefriar. Sätt som tar varje inblandad på allvar och utgår från de föreställningar om ledarskap och medarbetarskap som ligger bakom  olika krav på ”borde”.

Genom att diskutera föreställningarna istället för kraven blir förväntningarna mer realistiska och åtgärderna mer hållbara. Skuldbeläggandet av och det dåliga samvetet hos chefen minskar i takt med att antalet besvikna medarbetare minskar.

Att diskutera föreställningar istället för kraven gör diskussionen mindre personinriktad och därmed mindre känslig. Föreställningarna är djupt rotade i oss och vi hjälps alla åt – medvetet eller omedvetet – att skapa och bibehålla dem. En ökad medvetenhet om grunderna för och konsekvenserna av olika föreställningar gör att det blir enklare att se en situation från olika håll och hitta en framkomlig, hållbar och önskvärd väg.

Känner du igen dig i situationen att alltfler problem landar i lösningen ”att chefen borde…”? Då kanske jag kan hjälpa till. En föreläsning eller workshop där arbetssättet beskrivs och exempel från andra organisationer ges kan vara en tillräcklig kick för att komma igång i den egna organisationen. Kanske något för nästa chefsträff eller utvecklingsdag med personalen?