Vad har den insats vi investerat tid, pengar och energi i gett? Har det varit värt mödan? Två centrala frågor för de flesta utvärderingar. Ibland kan man ganska enkelt konstatera att det 1) har inte gett så mycket och 2) det har inte varit värt mödan eller tvärtom; 1) det har gett mycket och 2) det har varit värt mödan. Sådana utvärderingar är dock oftast av ringa hjälpsamhet för verksamhetens framtid.

Om det var bra eller dåligt har redan alla berörda sin egen uppfattning om. Kanske blev det inte så bra som man hade hoppats. Utvärderingen kan då se till att insatsen blir mödan värd. Genom en väl designad och genomförd utvärdering kan kunskapen och förståelsen för den situation vi befinner oss i, och den värld som omger oss, öka och därmed göra oss bättre rustade för nästa steg. Istället för tappade sugar och besvikna förhoppningar kan utvärderingen se till att göra insatsen både lärorik och värdefull för framtiden.

Även i de fall där det har gått lysande behövs en löpande utvärdering. Utvecklings- och förändringsarbete tenderar ofta att sjunka tillbaka i invanda rutiner och sakta men säkert återgå till ”det gamla vanliga”. Om man har gjort något som fungerat och som haft en god inverkan vill man kanske därför rikta fokus på vad det är som blivit bra och varför. En utvärdering kan då bidra till att formulera de gjorda erfarenheterna så att de både kan bidra till att stärka det man vill bevara och att motverka det man vill undvika.

Upplägg och omfattning varierar beroende på syfte, tid och ekonomiska ramar. I grunden handlar det om två saker:

1. att göra ett underlag baserat på nuläget, främst genom de berördas erfarenheter
2. säga något om det som hänt eller kanske snarare om det som kan hända med utgångspunkt från underlaget.

Jag använder fokusgrupper, intervjuer, deltagande observationer och interna texter för att få till punkt 1. För att säga något hjälpsamt om verksamheten, dvs punkt 2, använder jag mig av min teoretiska kunnighet om organisering & ledning såväl som min praktiska erfarenhet. Relevans och användbarhet är nyckelord. Självklart med ett extra fokus på hur organisering och ledning påverkar arbetssituationen och de berördas engagemang och förmåga att göra så gott de kan med de resurser som finns.