Integritet som arbeidslivsfenomen

En kollega till mig, Ole Jacob Thomassen, har skrivit en avhandling om integritet. Avhandlingen heter Integritet som arbeidslivsfenomen och presenterades i november 2013 vid Institutt for Helse og Samfunn, Det Medisinske fakultet, Universitetet i Oslo.

Bakgrunden till avhandlingen är att begreppet integritet infördes i den norska arbetsmiljölagen 2006. I lagen fastslogs att arbetstagarens integritet skall respekteras och värnas. Det var dock något oklart vad begreppet innebar, både för arbetslivet och hur det skulle kunna inspekteras. Ole Jacob, som då var arbetsmiljöinspektör vid  Arbeidstilsynet (norska Arbetsmiljöverket), fick möjlighet att fördjupa sig i fenomenet och nu är avhandlingen klar.

Ole Jacob Thomassens avhandlingOle Jacob visar i sin avhandling att integritet ofta används som ett psykologiskt (individrelaterat) eller socialpsykologiskt (relationsrelaterat) begrepp där innebörden av integritet blir ett psykologiskt tillstånd av jämvikt. När integritet definieras som ett socialpsykologiskt fenomen riktas uppmärksamheten mot upplevelsedimensionerna av arbetet. Som upplevelsedimension kan integritet i princip bevaras oavsett de arbetsorganisatoriska förutsättningarna. Vilket innebär att så länge arbetstagaren upplever en subjektiv mening i och genom arbetet kan integriteten bibehållas. Fokus blir då på den enskilde individen och inte på arbetet som sådant.

Genom att betrakta integritet som ett psykologiskt eller socialpsykologiskt fenomen definieras problemen följaktligen som att arbetstagarna blir för engagerade, för involverade, för omsorgsfulla. De handlingar arbetstagarna gör – eller skulle vilja göra – för att skapa och upprätthålla sin integritet tolkas som resultatet av ett moraliskt eller etiskt ställningstagande för patientens ”rätt” eller av sympati för patienten (studien är gjord inom vårdsektorn, därav patientbegreppet). De organisatoriska förhållandena hamnar därmed i skymundan.

Det Ole Jacob visar i sin avhandling är att begreppet också har en hantverksmässig koppling. Att integritet skapas och upprätthålls när man kan göra arbetet, själva hantverket, rätt. Att kunna göra det man har lärt sig och det som är invävt i yrket och dess traditioner, att kunna arbeta efter de yrkesstandarder och krav som internaliserats i en genom utbildning och utövandet av yrket, då skapas och upprätthålls integritet.

Ett sådant resonemang får bland annat följande konsekvenser:

1)      Att inte kunna göra ett fackmannamässigt gott jobb blir en kränkning av integriteten.

2)      Fokus för att komma tillrätta med integritetsproblemen – kränkningarna av integriteten – blir på arbetet och hur det kan göras och inte på de enskilda personernas värderingar, ambitioner, moral, grad av förmåga att känna sympati eller liknande.

Läs avhandlingens sammanfattning >>

Ladda ner hela avhandlingen >>