Sammanfattning

Sammanfattning av rapporten Diskursiva arbetsmiljörisker:

Den dominerande modellen för att bedöma psykosociala arbetsmiljörisker i svenskt arbetsliv är krav/kontroll/socialt stöd-modellen. Det har emellertid visat sig att även i arbetssituationer där man, enligt modellen, borde ha låga arbetsmiljörisker, mår människor dåligt på grund av arbetet. Det finns därför behov av en bredare förståelse för hur arbetet påverkar oss som människor.

Studien har tagit fasta på utmaningen och utgått från en annan ansats än den traditionella arbetsmiljöforskningen. Utgångspunken i projektet har varit att vårt dagliga organiserande till stor del styrs av vilka diskurser – resonemang, tankefigurer – som dominerar den specifika arbetsplatsen. Ett antal arbetssituationer har analyserats och genom att fokusera på diskursernas funktionssätt har det visat sig vara möjligt att uppmärksamma andra sorters arbetsmiljörisker än de som blir synliga inom ramen för en traditionell riskbedömning. De risker som studien, genom fokusgrupper och intervjuer, har visat kan uppmärksammas är hur diskurser på olika sätt samverkar och motverkar varandra och därigenom skapar situationer som gör att människor:

  • Inte räknas
  • Inte kommer till tals
  • Inte kan försvara sig
  • Inte tilltalas som personer (endast som funktioner)
  • Inte kan agera i enlighet med sitt kunnande

Gemensamt för riskerna är att man genom organiserandet riskerar att bli någon man inte vill vara.

En konsekvens som uppmärksammats genom studien är att de åtgärder som ofta vidtas i arbetslivet för att komma till rätta med arbetsbelastningsrisker riskerar att förvärra de i projektet uppmärksammade riskerna. Den diskursiva ansatsen blir därmed inte bara ett sätt att uppmärksamma andra risker utan behöver förstås även för den som gör riskbedömningar baserade på teorier om arbetsbelastning, krav, kontroll och socialt stöd. Annars riskerar man att, i god tro och i all välmening, göra ont värre.