Är kommunikation alltid bra?

Ofta säger vi saker för att vi vill bidra till en viss sak. Vid närmare analys kan det dock visa sig att man bidrar till något helt annat. Ibland det rakt motsatta. Ett exempel är ordet medarbetare som en del använder (i alla fall har använt) för att markera jämlikhet, att vi gör saker gemensamt och att alla är viktiga. I mitt huvud ett sätt att ”uppgradera” ordet arbetare som mer hade klangen att man var någon som inte behövde använda huvudet på arbetet utan bara göra som man blev tillsagd.

Ordet medarbetare används däremot nästan uteslutande som synonym till ”underställd”. Om någon säger ”jag och mina medarbetare” så är det en chef. En kollega skulle säga kollega, arbetskamrater eller liknande. Man kallar inte heller sin chef medarbetare. Att använda ordet medarbetare kanske då snarare bidrar till att man deltar i ett låtsasspel som ger skev av att vi alla är jämlika, när det egentligen bara markerar maktskillnaden (en medarbetare är inte chef, en medarbetare har ingen makt). Jag undviker faktiskt ordet och försöker istället använda ord som kollega, anställd eller underställd. Allt beroende på vad som är mest adekvat i sammanhanget.

Ordet medarbetare är kanske inte det bästa eller tydligaste exemplet, men det är ett av våra vanligaste ord i arbetslivet och när man börjar tänka på vad även så enkla och vanliga ord kan bidra till, upptäcker man ofta att de inte är så oproblematiska eller ”goda” som man hade tänkt sig. Har du några exempel på saker du har slutat säga? vad säger du istället? Läs hela bloggen >>

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.